Prenumerera på nyheter


  

Fler fria vandringsvägar

- för fisk

 

Under augusti 2017 har fyra vandringshinder åtgärdats i Kävlingeåns biflöden, två i Sularpsbäcken och två i Harlösabäcken. Ekologgruppen har ansvarat för arbetet, på uppdrag av Kävlingeåns Vattenråd.

Det ena dämmet i Harlösabäcken var före åtgärderna definitivt hinder för all fisk. Nu är alla de fyra tidigare dämmena passerbara för alla arter.

I Sularpsbäcken anlades ett flertal lekbottnar. Mindre block lades ut för att skapa en variationsrik miljö och fler ståndplatser för öring. Några betongklackar mellan dämmena togs bort för att öka vattenhastigheten lokalt.

Vid kyrkan i Södra Sandby lämnades en del lekgrus och block kvar till Sportfiskarnas skolprojekt. Där får skolungdomar vara med och anlägga fler lekbottnar. På sträckan vid kyrkan kom en uppvandrande havsöring och inspekterade sträckan mindre än ett dygn efter färdigställandet. Den gav betyget godkänt.

Tre av delprojekten finansierades med Länsstyrelsens fiskevårdsmedel och det fjärde inom Vattenrådets budget. Ekologgruppen tackar alla berörda markägare m fl för gott samarbete.

En tidigare strukturlös sträcka med sandbotten i Sularpsbäcken, Södra Sandby, som biotopvårdats med block och lekgrus, vilket gynnar strömlevande arter som tex öring.

Södra dämmet i Sularpsbäcken före åtgärd.

Holstermöllan före åtgärd.

2017-08-25

Länk till film

Harlösadämmet vid Skönadal efter åtgärd.

Sträckan i Södra Sandby efter åtgätd.

Södra dämmet i Sularpsbäcken efter åtgärd.

Holstermöllan efter åtgärd.


Våtmarksprojektering

- på Åland

 

Norr om Mariehamn i vattenskyddsområdet Markusbölefjärden, ska Ekologgruppen projektera en våtmark. Johan och Torbjörn har varit på plats och träffat representanter från Ålands landskapsregering och Ålands vatten, samt markägare för att diskutera utformning och läge.

Nu pågår arbetet med att projektera en multifunktionell våtmark där vattenrening, biologisk mångfald och bevattning kan kombineras. Projekteringen görs på uppdrag av Ålands landskapsregering.

Kontaktpersoner:

Johan Krook & Torbjörn Davidsson

2017-06-21

Aaland.jpg


Ny utredning om vombsjön

- en av Skånes viktigaste sjöar

 

Ekologgruppen har på uppdrag av Kävlingeåns vattenråd utfört en kunskapssammanställning för Vombsjön. I rapporten beskrivs sjöns historiska utveckling från början av 1900-talet fram till idag.

 

Sjön har under de senaste 50 åren genomgått stora förändringar och påverkats av såväl avsänkningar och vattenreglering som en varierande närsaltbelastning.

​Detta gäller inte minst för fosfor, som är det ämne som till stor del styr sjöns algproduktion och övriga biologi.

Återkommande blomning av cyanobakterier och bildning av algtoxiner är ett av problemen med vattenkvaliteten i sjön.

Att begränsa tillförseln av fosfor till sjön är mycket angeläget. En stor utmaning för framtiden är också att se till att läckaget av fosfor från sjösedimentet (intern-belastningen) minskar. Flera olika metoder är tänkbara för detta.

För det fortsatta arbetet är det viktigt att arkivera äldre undersökningsresultat digitalt. Dessa uppgifter riskerar annars att successivt försvinna.

Idag är vattenundersökningarna i Vombsjön få. För att det fortsatta vattenvårdsarbetet ska vara väl underbyggt och för att effekterna ska kunna följas upp behöver vattenkontrollprogrammet i sjön förstärkas med både vattenkemiska och biologiska undersökningar.

Kontaktperson: Tette Ahlström

2017-05-23

2017-05-23-rapport-vombsjoen.jpg


Ekologgruppen - årets företag

- inom miljö och hållbar utveckling

 

Landskronagalan delar årligen genom samverkan mellan idrott och näringsliv ut priser i Landskrona till aktiva inom området. I år var det tionde gången och Ekologgruppen fick motta priset som årets företag inom miljö och hållbar utveckling med orden: 

  • Priset tilldelas ett företag som på ett tydligt sätt kan visa på praktiska åtgärder för miljön i såväl Landskrona som i världen. Företaget samverkar med andra för utvecklandet av det hållbara samhället och agerar proaktivt utifrån ett långsiktigt perspektiv. 

  • ​Vinnaren har funnits i Landskrona sedan 1985. Sedan dess har man arbetat fokuserat med miljö och naturvårdsfrågor, både på land och i vattenmiljöer. Idag är man 16 engagerade och välkvalificerade medarbetare som menar att med ett klart fokus på hållbar utveckling kan man generera såväl ekonomisk tillväxt som ett ökat förtroende för företag. Bland företagets uppdragsgivare finns såväl statliga myndigheter kommuner som privata företag.

Mer om Landskronagalan: Länk

Film från galan, Landskrona direkt: Länk

Artikel i HD: Länk

2017-04-28

 

vinnar-Cilla.jpg

vinnare-gala2.jpg


Vattendialog borstbäcken

Stort engagemang 

 

Vattendialogprojektet i Borstbäcken började med ett uppstartsmöte i december 2016.  Mötena har fortsatt under 2017 och många av de aktörer som verkar inom avrinningsområdet har deltagit. Vid varje tillfälle har mer än 20 lantbrukare inom området samlats. Möjliga åtgärder vid vattenmiljöerna och i lantbruket har diskuterats. Även frågor om vattenförvaltningen och Vombsjön har tagits upp vid mötena.

Arbetet kommer att fortsätta under våren, med olika typer av fältvandringar och exkursioner. Det kan ses som en fortsättning på den vattendialog som tidigare genomförts i Torpsbäcken, ett annat av Vomsjöns tillflöden (Länk).

Det är tydligt att det finns ett stort lokalt engagemang för vattenfrågorna och mötena har upplevts som konstruktiva och viktiga för alla inblandade aktörer.

Karta-Borstbaecken.jpg

Projektet har hittills finansierats av Länsstyrelen och genomförts genom Kävlingeåns vattenråd i samarbete med Sydvatten AB. Ekologgruppen har organiserat projektet.

 

För mer information – kontakta: Tette Ahlström

2017-03-20

 

dialogmoete20161205_193206.jpgNågra av deltagarna vid ett möte diskuterar kring

kartor över Borstbäckens avrinningsområde

 

foto-borstbaecken.jpgNedre delarna av Borstbäcken har en spännande och värdefull natur


Ny Medarbetare

Under hösten 2015 arbetade Nina Svenbro på Ekologgruppen då hon utförde sitt examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola inom projektet Höje å Helhetsperspektiv.

Efter en period av föräldraledighet är nu Nina tillbaka som anställd och vi hälsar henne välkommen.
Nina är civilingenjör inom ekosystemteknik med inriktning på vattenresurshantering, en utbildning med fokus på hydrologi och flöden, hantering av dagvatten samt föroreningstransport och reningsprocesser.
 

Nina kommer inledningsvis att arbeta med utredningar och åtgärdsarbete i Höje ås avrinningsområde samt provtagning och uppföljning av en anlagd fosfordamm i Kävlingeåns avrinningsområde.

Nina kommer att förstärka Ekologgruppen främst inom områdena hydrologiska utredningar, dagvattenhantering, undersökningar av rening i dammar samt vattenvård i jordbruksområden och i urbana miljöer.

2017-02-09

Nina-till-hemsidan.jpg 


Sex år efter Dammbrottet i Hästberga

Ekologgruppen undersöker bottenfaunan

Den 7 november 2010 brast kraftverksdammen vid Hästberga i Helge å, 8 km väster om Osby. Olyckan medförde förödelse nedströms, då en landsvägsbro förstördes och markerna översvämmandes. Den 3 km långa dammen uppströms kraftverket tömdes. Där dammen legat återuppstod den gamla åfåran, med tillhörande strömsträckor. I oktober 2016 genomförde Ekologgruppen en bottenfaunaundersökning där, med syfte att undersöka djurlivet och de biologiska värdena på den återskapade åsträckan. Undersökningen gjordes på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne.

Bottenfaunaprover togs enligt standardiserad metod på tre ställen. Dels på en referenslokal en bit nedströms området och dels på två lokaler inom det före detta dammområdet. Där dammen tidigare legat fanns nu långa blockrika partier med strömmande vatten.

Resultaten från undersökningen visade att det inte fanns några stora skillnader mellan referenslokalen och de två lokalerna inom det före detta dammområdet. Antalet arter/taxa varierade mellan 44 och 32 och tätheten av djur mellan 860 och 1200 individer per kvadratmeter.

Artsammansättningen på alla tre lokalerna tydde på en miljö som var obetydligt försurningspåverkad och svagt eller obetydligt påverkad av föroreningar. Enligt naturvärdesindexet var naturvärdet på lokalerna allmänt, dock påträffades två ovanliga arter inom undersökningen: en nattslända och en skalbagge.

Intressant var vidare fynden av åtskilliga skal av den rödlistade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus), vilka påträffades i strandkanten på den översta lokalen inom det före detta dammområdet. Skalen indikerar förekomst i närheten.

Sammantaget visade undersökningen att strömsträckorna inom det före detta dammområdet, sex år efter dammkollapsen, har återgått till ett naturligt stadium med tillhörande bottenfauna. De hydromorfologiska värdena, med breda och blockrika strömsträckor, är höga och klassningen av naturvärdet kan öka genom identifiering av fynd av levande tjockskalig målarmussla.

2017-01-11

Utloppet4_6241.jpgHästberga kraftverk vid den brustna dammvallen.

 

Haestberga2_6243.jpgBottenfaunalokalen Hästberga 2, ca 1 km uppströms kraftverket.

Åsträckan är här mycket bred och fin med blockig botten.

Utbredningen av det före detta dammområdet märks i avvikande

vegetation, dominerad av lövuppslag.


Vattendialog torpsbäcken

Ekologgruppen samordnar och genomför åtgärder för minskat fosforläckage

 

Vattendialogprojektet Torpsbäcken har pågått under 2013-2016. Torpsbäckens avrinningsområde prioriterades dels på grund av att bäcken har dålig Ekologisk status och dels för att Torpsbäcken mynnar i Vombsjön som är en viktig vattentäkt för dricksvatten.

 

dialog.jpg

Inledningsvis hölls ett antal möten mellan olika aktörer (markägare, Sydvatten, Vattenrådet, kommunen m.fl.). Vid mötena fördes en konstruktiv dialog som höjde kunskapsnivån hos alla deltagande parter. De personliga kontakterna och den ökade förståelsen underlättade det efterföljande åtgärdsarbetet. Innan åtgärdsarbetet startade genomfördes undersökningar i avrinningsområdet.

 

Undersökningar som genomfördes (stickprovtagning av vattenkvalité, riskkartering av läckageområden för fosfor, samt inventering av erosion och sedimentation i huvudfåran) gav en fördjupad kunskap om tillförsel av näringsämnen från olika delar av området samt förekomst av bekämpningsmedel.

Därefter genomfördes fysiska åtgärder i syfte att minska fosfortransporten till Vombsjön: Fosfordammar, struktur-kalkning, tvåstegsdike, kalkfilterdike, reglerad dränering samt ett infiltrationsdike. Tillsammans beräknas åtgärderna minska transporten av fosfor till Vombsjön med ungefär 100 kg/år. 

Tette.jpg

 Tette Ahlsröm: Arbetssättet med fokus på ett avgränsat avrinningsområde och en inledande dialog där deltagarna själva har bestämt innehåll har varit roligt och givande att samordna. Även om det är tidskrävande tycker jag, som jobbat med vattenvård i över 20 år, att detta är rätt väg för arbetet med Vattenförvaltningen. Den lokala samverkan fungerar och när man fokuserar resurser inom ett litet område kommer man närmare såväl orsaker till problem, som lösningar för att minska dessa.

 

Arbetet med Vattendialogen och genomförandet av åtgärderna har utförts på uppdrag av Kävlingeåns Vattenråd. Arbetet har finansierats med medel från Havs- och Vattenmyndighetens ”Särskilda Åtgärds Program,(SÅP), Kävlingeåns Vattenråd, Sydvatten samt Greppa Näringen.

2016-12-19

Jul2-16.jpg

 

strukturkalkning.jpg

Strukturkalkning av åkermark i slutet av sommaren 2015 (ovan),

samt exempel på en före detta märgelgrav där det var tekniskt möjligt

att anlägga en fosfordamm.

Bilderna visar märgelgraven före och efteranläggning.


pollinatörsanpassade skyddszoner

Ekologgruppen anlägger och utvärderar 

 

Skyddszoner utmed vattendragen i jordbrukslandskapet är idag allmänt förekommande. Huvudsyftet med zonerna är att minska läckaget av näringsämnen och bekämpningsmedel genom att skapa ett avstånd mellan öppet vatten och aktivt brukad åkermark. De öppna vattendragen med skyddszoner löper som ett nätverk genom landskapet och skapar en ekologisk infrastruktur. Emellertid är denna infrastruktur outnyttjad idag då skyddszoner generellt har ett mycket lågt ekologiskt värde.

 

Skyddszoner och slänter utmed vattendrag sås idag oftast in med vallgräs, vilket ger ett mycket lägre miljövärde än vad som är potentiellt. Villkoren för att få statliga miljö-ersättningar för skyddszoner har i hög grad bidragit till dessa förhållanden.

 

Skyddszonerna har en enorm potential att förbättras och bidra med större ekosystemtjänster. Ett sätt att öka skyddszonernas miljönytta är att anpassa dem så att de gynnar pollinatörer (humlor, bin, fjärilar m.fl.).  För att få ut mer miljönytta av de vattenvårdsåtgärder som genomförts utmed vattendragen har därför ett utvärderingsprojekt för pollinatörsanpassade skyddszoner startats. Finansiering sker genom Jordbruksverkets bidrag till försöks- och utvecklingsprojekt.

 

Då har det blivit höst och BiZon-fröblandningen ligger i marken. Vi har fått lite regn sedan sådden och hoppas nu på ett fortsatt milt fuktigt väder. Spänningen är stor, men resultaten tar såklart ett tag att nå.

 

Planen är nu att övervaka bizonerna och deras utveckling under 2017, för att sedan slå dem i september och föra bort växtmaterialet. Samma procedur kommer att upprepas under 2018 för att efterföljas av noggranna växt-inventeringar 2019. Etableringsgraden av de insådda arterna kommer sedan att kunna utvärderas.

 

Klågerups gård, Tullstorpsåprojektet och eko-lantbrukaren Anders Rydström har tillsammans anlagt 15 bizoner på en yta av totalt 0,8 ha. Provytornas längd är 75-120 m och bredden 3-8 m, variationen beror på olika lokala förutsättningar.

 

För mer information – kontakta: Filip Hvitlock

2016-09-01

 

bizon-1 kopiera

En bizon väntar på att halmen ska kultiveras ner i marken.

Halmen ger örterna bättre markstruktur i en annars lerig jord.

.

 

bizon-2 kopiera

Så här kan bizonerna förhoppningsvis se ut om ett par år.

Bilden är hämtad från Pratensis (www.pratensis.se),

som har levererat fröblandningen till projektet.


 
 
översilningsanläggning 

- I naturreservatet Veberöds Ljung 

 

Under sommaren 2016 har arbetet med att skapa en modern översilningsanläggning i naturreservatet Veberöds Ljung slutförts. I området finns rester av ett gammalt översilningssystem, där vatten tidigare leddes in i ett system av diken från en bäck.

 

Gamla tiders översilningsanläggningar krävde mycket tid och arbete. Diken skulle underhållas och vatten styras, för att få ut en önskad mängd på markerna vid olika tidpunkter.

 

Den nya anläggningen består av rör och fördelningsbrunnar med ventiler, där vattenmängd och fördelning mellan olika diken kan styras på ett enkelt sätt. Systemet kommer också att bli mindre känsligt för djurens tramp, erosion och igenväxning än det gamla.

 

Grävarbetena har skett i områdets södra del och norr om detta har de gamla översilningskanalerna kunnat användas utan att man behövt gräva eller göra andra ingrepp.

 

Anläggningen har projekterats av Ekologgruppen i Landskrona för Kävlingeåns Vattenråd. Entreprenadarbetena har utförts av Vattenvård Entreprenad och har bekostats av kommunerna i Kävlingeåns Vattenråd och med så kallade LOVA-medel.

2016-09-01

veb_ljung_6kopia

 

till bildtextkopia


 

Vatten i staden 

- Frågan för dagen

I Höje å finns, liksom i flera andra vattendrag, problem med höga flöden och föroreningar. En bidragande del är att dagvatten från hårdgjorda ytor och områden längs Höje å på flera ställen leds direkt till ån utan rening eller fördröjning. Ekologgruppen har undersökt möjligheten att lokalt fördröja och rena dagvatten inom befintlig bebyggelse i Lund stads östra delar. Arbetet har gjorts på uppdrag av Höje å vattenråd.

 

Följande har undersökts:

  • var man kan anlägga åtgärder inom den befintliga bebyggelsen
  • vilka åtgärder som är lämpliga att använda
  • vilken effekt föreslagna åtgärder kan ge på rening och fördröjning av dagvattnet
  • kostnader för olika åtgärder

Fokus har legat på ytliga åtgärder så som torra dammar, svackdiken, biofilter och gröna tak. Dessa åtgärder kan både ge ett positivt och vackert inslag i bostadsmiljön samtidigt som de bidrar till en ökad biodiversitet. Tre mindre typområden har detaljstuderats inom stadsdelarna Linero, Mårtens fälad och Pålsjö. Typområdena motsvarar olika slags bebyggelse med olika planlösningar, topografi och användningsområde.

 

Enligt utredningen är det möjligt att anlägga åtgärder inom den befintliga bebyggelsen. Det finns gröna ytor och stråk samt parkeringar som kan ersättas eller kombineras med anläggningar för dagvattenhantering. Dock kan det vara svårt att få dit vattnet. Befintliga bostads- och industri-områden är generellt byggda för att dagvattnet så snabbt som möjligt ska rinna till dagvattenledningarna. Därför är det oftast korta vägar till ledningssystemet och omledning av vattnet blir problematiskt.

 

Kostnaden för anläggning av samtliga beräknade åtgärder uppskattas bli stor på grund av det stora antalet. Ett alternativ är att leda vatten från ett större område till åtgärden och på så sätt minska antalet åtgärder. Svårigheten med att fånga upp vattnet kvarstår dock, därför kan underjordiska magasin som är kopplade till ledningsnätet vara en lösning. Det är viktigt att planering av områdets dagvattenhantering finns med i samband med förtätning eller nybyggnationer.

 

Ordlista:

Torra dammar: Dammarna fungerar som utjämningsvolym och fylls på vid större regnmängder. De saknar permanent vattenyta och tar hand om vattenflöden genom magasinering och ibland infiltration.

 

Svackdiken: Vegetationsklädda diken med svag lutning och flacka slänter. Genom utformningen främjas infiltration, ibland läggs krossmaterial i botten för att ytterligare öka infiltrationen. De flacka slänterna har en renande effekt på vatten som rinner över slänten. Vid höga flöden har svackdiket likt andra diken en fördröjande effekt och om en strypning anläggs nedströms i diket ökar också den magasinerande effekten.

 

Biofilter: Ett infiltrationsmagasin eller dike med filtermaterial och växter. Filtermaterialen består av jord, sand och framförallt makadamm. Lagret med makadamm har en magasinerande effekt som fördröjer vattnet i anläggningen. Vattnet renas genom bio- och geokemiska processer vid infiltratonen.

 

Gröna tak: Gröna tak är ett samlingsbegrepp för att beskriva vegetationstäckta tak. Det kan vara allt ifrån ett tunt lager med sedumväxter på taket till tjockare växtbäddar med buskar och träd. I dagvattensammanhang har växterna funktionen att fördröja och rena vattenflödet.

2016-06-01

 

 

svackdike

Svackdike i Mariastaden, Helsingborg.

Foto: Lars-Erik Widarsson, NSVA.

 

 

biofilter

Biofilter i Munka Ljungby. Foto: Johan Krook, Ekologgruppen.

 

 

grönt tak

Grönt tak i Augustenborg, Malmö. Foto: Johan Krook, Ekologgruppen


 

Våren är här 

- Och årets  bottenfaunaprovtagning är inledd

 

Ekologgruppen har åter fått ansvaret för bottenfauna-undersökningarna inom kalkningsuppföljningen i Hallands län.

 

Årets provtagning av 45 lokaler i hela länet har genomförts i april utan problem. Nu återstår utsortering och art-bestämning av djuren.

 

Fotot är från provtagningen i  Broabäcken i Slissåns övre del (provpunkt Su8).

2016-05-03

 

2016-05-03-hallandsbf_0208

 


 

nina20150918_9434 kopiera Test av en ny metod
 för bedömning av 
 underhållsbehov
 i dikningsföretag

 

Nina Svenbro har gjort ett examensarbete för Lunds Tekniska Högskola hos Ekologgruppen. Arbetet genomfördes på uppdrag av Höje å vattenråd.  

 

I dag har dikningsföretagen både skyldighet och rättighet enligt lag att upprätthålla den dikessektion som fastställts vid dikningsföretagets förrättning. Deflesta dikningsföretag är mycket gamla, i många fall över hundra år. Sedan de bildades har det skett stora förändringar. Vattendragens sektioner har ändrats och behovet av markvattning kan vara förändrat. De vattenflöden, som dikningsföretagen ursprungligen är dimensionerade för, är inte längre desamma. Dessutom uppmärksammas också vattendragens naturvärden på ett helt annat sätt idag. Utgångspunkten i fasta sektioner, som grundar sig på förhållanden som nu inte längre är aktuella, är i längden inte hållbart, framförallt inte i en framtid med klimatförändringar och ändrade flödesförhållanden.

 

skiss

 

Genom att låta avbördningskapaciteten, det vill säga sambandet mellan vattennivå och vattenföring, vara vägledande för dikningsföretagens underhåll, kan bland annat onödiga underhållsinsatser undvikas. Vilken avbördnings-kapacitet vattendraget behöver för en fungerande mark-avvattning måste då bestämmas för varje dikningsföretag.

 

Metoden testades på en 3,5 km lång sträcka av Höjeå, mellan Bjällerup och Kornheddinge, som omfattas av ett dikningsföretag. Där gjordes inmätningar av åns bottenprofil. Det högsta vattenståndet i ån, som bedömdes vara kritiskt för markavvattningen av jordbruksmarken kring vattendraget under odlingssäsongen och vid ett normalvattenflöde, fastställdes för hela åsträckan. Vattenstånden i ån vid olika vattenflöden beräknades med hjälp av modellverktyget HEC-RAS, samt med hjälp av kontrollmätningar i ån.

 

Det kunde då konstateras att den nedre halvan av åsträckan har en avbördningskapacitet som vid rensat tillstånd har ett vattenstånd som ligger i nivå med eller strax under det kritiska vattenståndet för markavvattningen. Den övre halvan av sträckan har ett vattenstånd som ligger långt under den kritiska nivån. Resultaten visar således att underhållsbehovet skiljer sig på de olika sträckorna av vattendraget. På den nedre sträckan bör man vara mer uppmärksam på underhållsbehovet än på den övre sträckan där underhållet inte är lika viktigt för markavattningen.

 

Kontroll av avbördningskapaciteten kan göras på ett enklare sätt än att använda sig av ett modellverktyg. Ett sätt är att mäta vattenståndet på olika ställen och tidpunkter längs vattendraget vid ett för markavattningen relevant flöde och sedan jämföra dessa mätningar inbördes år från år. Då kan det avgöras om det sker en förändring av vattenståndet vid ett givet vattenflöde och därmed en förändring av underhålls-behovet genom en ökad igenväxning.

 

Den ovan beskrivna metoden används bland annat i Danmark och skulle kunna vara användbar i en framtida, och mer modern vattenförvaltning.

2016-03-11

Länk till rapport:

Avbördningskapaciteten som vektyg för bedömning

av underhållsbehovet i ett vattendrag 

 

    figur

Resultat från modellering av kritisk dämning i HEC-RAS.

Svarta punkter motsvarar de kritiska vattennivåer som tagits

fram. Modellerat flöde är ett normalflöde för juli-september

(0.45 m3/s). De vertikala linjerna motsvarar de brokonstruktioner

på sträckan som har lagts in i modellen. Vattennivån påverkas

av vilket friktionsmotstånd (Mannings n) som anges i modellen.

Den gröna linjen motsvarar en situation där friktionsmotståndet

är satt väsentligt mycket högre på sträckan uppströms, men där

modellerad vattennivå ändå ligger under samtliga punkter för

kritisk vattennivå.

 

diket2

 Den nya metoden testades på en 3,5 km lång sträcka av

 Höjeå, mellan Bjällerup och Kornheddinge, som omfattas av

 ett dikningsföretag.


 

Sensationellt fynd 

- Vid faunainventering i Mörrumsån

 

Ekologgruppen har gjort en bottenfaunainventering i den nedre delen av Mörrumsåns, mellan Svängsta och Mörrum. Ån karaktäriseras där av hög vattenhastighet och renspolade bottnar med mycket varierat bottensubstrat, dominerat av sten och grus. Där finns också mycket vattenväxter av olika slag.

 

Ån var mycket artrik och som mest noterades 65 arter, vid en lokal strax uppströms Mörrum. I hela undersökningen påträffades sammanlagt 102 olika arter vid de 15 lokalerna. Ovanliga arter fanns vid alla lokalerna och dessutom registrerades tre rödlistade arter.

 

Ett sensationellt fynd gjordes av nattsländan Setodes punctatus, en liten karaktäristisk nattslända som tidigare endast hittats vid en lokal i Sverige, i Ätran vid Falkenberg. där den upptäcktes 1996. Arten klassas som sårbar (VU).

 

Mycket trevligt var också att ett litet (2 cm) exemplar av den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) hittades vid samma lokal som nattsländan (Ekeberg). Detta visar attde finns en viss reproduktionen av målarmusslan, vilket endast har konstaterats vid ca 20 andra lokaler i Sverige.

 

Den tredje rödlistade arten, dagsländan Baetis liebenauae, hittades vid fem lokaler och fanns rikligt strax norr om Mörrum. Denna art klassas som nära hotad (NT). Jämförelser med bottenfaunaundersökningar från 1980-talet tyder på att påverkan från utsläpp av organiska och syreförbrukande föroreningar har minskat och ­kvaliteten på vattnet har blivit bättre.

 

Inventeringen har gjorts på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge.

2016-02-02

mörrumsån

 

setodes p


 

etablering av nya naturmiljöer 

- Ekologgruppen planerar för Eslövs Golfklubb

 

Ekologgruppen har arbetat med natur- och vattenvårds-åtgärder på flera golfbanor. Den senatre är en plan för hur man kan etablera nya naturmiljöer och utveckla befintliga naturområden i anslutning till Eslövs golfbana. Syftet är att öka naturupplevelsen för golfspelarna och därmed också förbättra banans attraktionskraft.

 

I planen föreslås åtgärder som främjar växt- och djurliv, samt gynnar pollinerande insekter:

  • Insådd av ängsvegetation och plantering av buskar och träd inom områden utanför spelfälten. Plantering av örtpluggplantor
  • Åtgärder för att gynna insektlivet, som faunadepåer, insektshotell och sandhögar   
  • Anläggning av nya dammar
  • Biotopförbättring i befintliga dammar, bland annat  utfiskning av gräskarp
Planen (som var klar i oktober 2015) har tagits fram på uppdrag av Eslövs golfklubb och Eslövs kommun.
2016-01-11

 

eslövs golfklubb

 


 

Klingavälsån - etapp 3

- nu är det klart!

 

Klingavälsån är en av landets mest spännande slättåar med ett mycket rikt fågelliv. Delar av ån har under 1800-talet kanaliserats och rätats men efter omfattande restaureringsåtgärder i tre etapper, med start 2002, är nu i stort sett hela vattendraget en meandrande å.

 

Etapp 3 har omfattat restaurering av en 2 km lång raksträcka uppströms Hemmestorpsmölla, som återfått sitt slingrande lopp och numera mäter 3 km. Klingavälsån följer åter sitt gamla lopp i botten på dalgången. I områdena närmast kvarnen svämmar ån över vid höga vattenflöden.

 

På utvalda sträckor har grus och sten lagts ut för att berika bottenmiljöerna, samt gynna fisk och musslor. Grävarbetena påbörjades i augusti 2014 och avslutades i oktober 2015 (med uppehåll under vinterhalvåret 2014-2015).

 

Under anläggningsfasen har Ekologgruppen fungerat som arbetsledare och bevakat att insatserna utförts enligt planerna. Ekologgruppen har inom projektet också ansvarat för förhandlingar med markägare och rensningsföretag, samt projektering och tillståndsansökan till Mark och miljödomstolen. 

 

Projektet har skett i samarbete med länsstyrelsen i Skåne. Finansieringen har skett genom Kävlingeåns vattenråd och LIFE-projektet ”UC for LIFE” eller ”Målarmusslans återkomst”.
2015-12-18

klingaval1

 

klingaval2


 

Tack för 2015!

 

Vi alla på Ekologgruppen vill tacka Er alla – våra kunder, samarbetspartners och leverantörer för ett bra och utvecklande 2015.

 

Efter en intensiv höst ska vi försöka stanna upp och tänka på lite annat under julhelgen.

 

Vi ser fram emot fortsatt samarbete och ett nytt spännande 2016 där vi tillsammans med er kan göra nytta.

 

 

Vi önskar er alla

 

God Jul och ett Gott Nytt År!

 

2015-12-18

     Ekologgruppen vill bidra med mening och innehåll.

     Vi lämnar nu stöd till Läkare utan gränser, UNHCR,

     Barnens regnskog Costa Rica, olika naturvårds­projekt

     och flera sociala projekt i vårt närområde.

 

    


 

håkan dyker   Nya fiskvägar

   - i Björkaån

 

   
Under sommaren och hösten har det

    pågått arbeten med fiskevårds-

    åtgärdande i Björkaån. I ån,

    som är ett av länets finare

    vattendrag finns bestånd av såväl

    tjockskalig målarmussla som av

    storvuxen strömlevande öring.

 

Nu är arbetena klara och det är möjligt för all fisk att röra sig fritt hela vägen från Vombsjön upp till Eggelstad, en sträcka på ca 2 mil. På fem platser i ån åtgärdades vandringshinder. På ett ställe omfördelades även en del

av vattnet från en kvarnränna till huvudfåran så att flödesförhållandena förbättrades.

 

Eftersom anläggningsarbetena riskerade att påverka de tjockskaliga målarmusslorna, flyttades alla musslor som gick att upptäcka på de aktuella åtgärdssträckorna. Under musselflytten hittades två områden med stor täthet av musslor, som inte tidigare var kända. Även några unga exemplar av målarmusslan påträffades vilket visar att det pågår en viss föryngring av beståndet i Björkaån.

 

Tjockskalig målarmussla är den mest hotade av våra stora sötvattensmusslor, hotkategori EN (starkt hotad).

Om du vill du veta mer om denna mussla, läs här:

Naturhistoriska museet, artfakta 

Artdatabanken, artfakta 

 

Sedan 2012 har Ekologgruppen arbetat med fiskevårdande åtgärder på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne, där arbetena i Björkaån under 2015 ingår. Åtgärderna utfördes i samarbete med Björkaåns fiskevårdsområde. Ett stort antal fiskvandringshinder har åtgärdats i ett flertal vatten-drag. Fler åtgärder är planerade att utföras under 2016.

2015-11-25

 

snaven

     De sista stenarna läggs tillrätta i Björkaån, nedströms bron vid Åsums

     gård i Sjöbo.

 

tjockskalig_m

     Stora bestånd av tjocksskalig målarmussla hittades på platsen, vilka

     flyttades bort under anläggningsarbetena.


 

 

Ekologgruppen behövs -
Nu går vi vidare
 

Nu utvecklar vi våra tjänster och förstärker vår kompetens ytterligare inom områdena:

  • Hydrologi
  • Dagvattenhantering
  • Vattenjuridik
  • Ekosystemtjänster
  • Näringsreduktion i vattenmiljöer

 

Vi hälsar våra nya medarbetare välkomna:

Läs mer om personalen här.

 

  • Rebecka Nilsson. Miljövetare som närmast kommer från en tjänst på Höjeåns och Kävlingeåns vattenråd i Lund.
  • Filip Hvitlock. Vattenbiolog. Filip kommer närmast från projektet Bucefalos med tjänster på Region Skåne och Trelleborgs kommun. Han har tidigare även arbetat på SMHI.
  • Siri Wahlström. Civilingenjör som närmast kommer från Jordbruksverkets vattenenhet i Alnarp.

 

Ekologgruppen utvecklar också samarbetet med universitet och högskolor. Under hösten kommer Nina Svenbro att utföra sitt examensarbete inom sin civilingenjörsutbildning vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Arbetet kommer att behandla frågan om behovet av rensning i dikningsföretag kan baseras på faktisk vattenavledningskapacitetet istället för fastställda dikessektioner.

 

Precis som tidigare är vi den enkla kontakten som med prestigelösa kundrelationer leder miljöarbetet framåt med verklighetsförankring, erfarenhet och modern kunskap. Med nya nätverk, nya medarbetare och nya interna roller kommer vi att vara starkare inom många områden.

 

Välkommen att kontakta oss!

2015-09-21

Nya medarbetare på Ekologgruppen

 

rebecka filp

Rebecka Nilsson             Filp Hvitlock

siri nina

Siri Wahlström             Nina Svenbro

 

Hydrologi, dagvattenhantering och vattenjuridik. Ekologgruppen arbetar med framtidens vattenfrågor och satsar ytterligare på områdena dagvatten och avledning av vatten från jordbruksmark. Många intressen griper in i dessa frågor och vi söker lösningarna utifrån helhetsperspektiv där vattenhantering och vattenvård går hand i hand.

 

Ekosystemtjänster. Förståelse och rätt värdering av ekostsystemtjänster, som olika miljövårdsåtgärder skapar, är viktigt för att satsa på rätt åtgärder och för att ge incitament för miljöarbetet. Ekologgruppen förstärker nu kompetensen inom detta viktiga område och kommer under hösten att arbeta med flera intressanta projekt med denna fråga i fokus.

 

Fler metoder för näringsreduktion. Att minska mängden näringsämnen i våra vattenmiljöer handlar om många olika åtgärds-typer från källa till sjöar och hav. Våtmarker och skyddszoner finns liksom tidigare med i åtgärdsarsenalen men nu kompletterar vi vårt kunnande om olika typer av filter, skötsel av jordbruksmarker, samt skörd och omhändertagande av växter som producerats i vattenmiljöerna.

 


 

Hotade natearter

- inventering i nyanlagda dammar

Utsättning av hotade natearter (inom släktet Potamogeton) har gjorts under 2009-2014. Läs mer:

 

På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne har Ekologgruppen under sommaren 2015 inventerat samtliga de anlagda våtmarkerna där utplantering har gjorts.  Projektet är ett led i åtgärdsprogrammet med hotade arter och totalt har över 50 anlagda vatten inventerats. I arbetet har förutom Ekologgruppens ordinarie personal även Cecilia Hjort (studerande vid Lunds universitet) medverkat som projektanställd.

 

Resultaten är glädjande och visar att såväl bandnate som spetsnate och knölnate tagit sig i vissa av dammarna. I några fall har arterna bildat stora populationer som sannolikt har goda förutsättningar att bli långlivade. En rapport med sammanställning av alla resultat och förslag till fortsatt arbete kommer att lämnas in till Länsstyrelsen under hösten 2015.

 


Grönfläckig padda

- på Örby ängar

Sedan 2013 pågår återintroduktion av grönfläckig padda på Örby ängar i Helsingborgs kommun. Genom att flytta ägg, yngel eller årsungar från en naturlig lokal är förhoppningen att arten så småningom ska fortplanta sig själv i de småvatten som kommunen grävt ut på ängarna. Projektet pågår till 2017 och bekostats av LONA-medel.

 

Utsättning har gjorts 2015, med ägg från Lundåkra-hamnen, i två nygrävda vatten. Efter kläckningen växte ynglen ovanligt långsamt under den kalla våren och sommaren. Först i slutet av juli kunde små paddor hittas intill de dammar där de växt upp. Vid ena dammen fanns hela 200 småpaddor. Detta betyder att det finns en stor chans att flera av dessa klarar sig till vuxen ålder om 2-4 år.

 

Nytt för 2015 var fyndet av två spelande hanar, som visar att paddorna både trivs och växer till som planerat på Örby ängar. Förhoppningsvis kan även honor dyka upp nästa år.

 
2015-08-17

nateinventering_cecilia_hjort

 

grönfläckig2

 


 
Sedimentundersökning

- i Boisens Dammar

 

På Romeleåsens nordöstsluttning, i Skrylleområdets norra delar ligger den gamla kuperade fäladsmarken Måryd. Området är ett populärt utflyktsmål och naturreservat sedan 1989.

 

Bäcken som ringlar genom fäladsmarken mynnar ut i Boijsens dammar. I dammarna, som rensades på åttiotalet kan man nu se en begynnande igenväxning.

 

Frågan om en ny rensning har uppkommit och på uppdrag av Lunds kommun har Ekologgruppen gjort en kartering av sedimentet i dammarna. En mängduppskattning har gjorts och prov har även tagits för analys av tungmetaller.

 

2015-06-03

2015-06-03 kopiera

 


 

 
Det har varit invigning

-av en stor översilningsanläggning vid Björka och Vressel

 

Under fem år har Ekologgruppen, på uppdrag av Kävlingeåns Vattenråd, arbetat med att återskapa ett stort översilningsområde vid Björka och Vressel. Arbetet har omfattat förhandlingar och överenskommelse med markägare, projektering, hydrologiska beräkningar, samråd med berörda myndigheter och ansökan hos Mark- och Miljödomstolen. Det har varit en stor utmaning i alla delar! Projektet är nu äntligen klart, den 21 maj invigdes anläggningen och vattnet släpptes på.

 

Totalt kommer ca 50-60 ha översilningsmark av ett tidigare över 200 ha stort översilningssystem att återskapas. Det gamla översilningssystemet var i bruk från slutet av 1800-talet fram till 1946.

 

Vatten avleds nu i en ca 3 km lång kanal från Björkaån och förs sedan ut över ängarna via ett antal reglerbrunnar och ca 5 km mindre fördelningskanaler. Anläggningen planeras att vara i full drift i början av hösten. Nu kvarstår inkörning av anläggningen, stängsling samt justering i mindre delar av kanalsystemet.

 

Översilningsområdet har till syfte att likt den historiska ängavattningen fånga näring på översilningsmarken. Ett 20-tal mindre dammar har också grävts i området för att gynna den hotade strandpaddan som finns i trakten.

 

 

Länkar:

 

Sveriges Radio P4 Malmöhus

 

Skånska Dagbladet

 

Bilder från anläggningsarbetena

 

 

2015-05-25

unnamed kopiera

 

img_0798

 

img_0526liten

 


I Rydebäck pågår restaurering av en våtmark och anläggning av groddammar 

-Ekologgruppen arbetar med projektering, anläggande och genomförande

 

En ca 1 ha stor våtmark i Rydebäck håller på att restaureras. I dammen rinner det in dagvatten. En sedimentationsdamm, där slammet kan sjunka till bottnen, har grävts vid inloppet. 

 

Urschaktning av våtmarken har gjorts i vissa delar. Då det är sankt och dålig bärighet, har en speciell långgrävare använts vid grävningen. Andra delar av våtmarken har lämnats orörda, med vassar för kärrhöken som finns i området. Målet är att skapa mosaik och variation. Vattennivån ska höjas något och ett nytt dämme har specialtillverkats av en rejäl ekstock.

 

Inom området finns också större vattensalamander, som nu befinner sig på sina övervintringsställen på land. I samband med restaureringen ingår även att anlägga två nya dammar där dessa och andra groddjur förhoppningsvis ska trivas.

 

Rydebäcksborna som ofta utnyttjar området för promenader och motion följer arbetet med stor nyfikenhet. Projektet drivs av Helsingborgs stad. 

nder våren besöker landshövding Margareta Pålsson företag som bidrar till att göra den skånska miljön bättre. Tisdagen den 21 januari var hon hon hos Ekologgruppen i Landskrona.

 

vattensalamander

2015-02-18

 

 

rydebäck


  

 
Nya våtmarker

-i Karlshams kommun

 

Karlshamns kommun har sökt och fått LOVA-medel för projektering och anläggning av våtmarker. Uppdraget gick till Ekologgruppen. För närvarande pågår projektering och annat utredningsarbete inför anläggandet som kommer att ske 2015.

  • I Asarum planeras en dagvattendamm för flödesutjämning
  • Söder om väg E22 i Åryd planeras en våtmark som ska anpassas för lek och uppväxt av gädda
  • Nära Karlshamns tätort, vid Långakärr, planeras en våtmark i ett populärt strövområde

 

2014-12-11

 

 

gäddvåtmark_karlshamn

 


 
Utplantering 

-av hotade och rödlistade natearter

 

Under de närmaste veckorna kommer Ekologgruppen att plantera ut knölnate, spetsnate och bandnate i nya dammar.

 

Natearterna etableras genom att övervintringsskott (så kallade turioner), som har samlats in från kända populationer, flyttas till nya vattenmiljöer. Turionerna placerats i små hägn av plastnät som förankras på bottnen. Förhoppningsvis kommer turionerna att växa upp till nya nateplantor nästa säsong.

 

Utplantering har skett fyra gånger vid tidigare tillfällen. Den sista utplanteringen, som gjordes 2012, följdes upp ett år senare. Det visade sig att bandnate är den art som klarar sig bäst. Den hade tagit sig i hälften av de dammar där den planterats ut. För spets- och knölnate hade det gått lite sämre, då etablering skett i ungefär var femte damm.

 

Under årets utplantering kommer de tre ovanliga natearterna att placeras ut i ca 30 nyanlagda dammar, i södra Skåne. Genom att aktivt sprida dem till nya platser, bidrar man till bättre bevarandestatus på lång sikt. Utplanteringen görs på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne.

 

2014-11-06

 

 

nate


 
Översilningsängar vid Björka återskapas

-restaureringsarbeten i full gång

 

På 1880-talet anlades ett ca 230 ha stort översilningsområde vid byn Björka, strax uppströms Vombsjön. Syftet var att öka höskörden genom att dra nytta av det näringsrika åvattnet. Vatten från Björkaån rann via en kanal ut över den nedströms liggande marken. Vattnet leddes över ån i en betongakvedukt. Akvedukten finns fortfarande finns kvar och ska restaureras som ett kulturminne i projektet. Det fanns också en träavkedukt längre ned i systemet, men denna är numera borta.

 

I restaureringsprojektet ska ca 60 ha av den ursprungliga ängavattningsanläggningen återskapas, i syfte att minska transporten av näringsämnen till bl.a. Vombsjön. Den sällsynta strandpaddan, som finns i området, ska gynnas genom anläggning av 13 grundvattenförsörjda småvatten. Restaureringen innebär att delar av Sveriges, kanske största översilningsanläggning, återupplivas och levandegörs.

 

Ekologgruppen har på uppdrag av Kävlingeåns Vattenråd ansvarat för förhandlingar med markägare, projektering, tillståndsansökan till Mark-och miljödomstolen samt upphandling av entreprenör.

 

Entreprenadarbetena har nu pågått i en månad och funktionen av betongakvedukten har ersatts med en ”dykarledning” under Björkaån. Den gamla kanalen håller på att återställas och småkanaler, som ska leda ut vatten på angränsande betesmarker, ska grävas.

 

2014-10-20

björka2

En dykarledningen ersätter den gamla betongakvedukten och leder

         vatten under ån, i stället för över.

 

 

björka1

Pågående restaurering av den gamla kanalen som ska leda vatten för

     översilning på intilliggande betesmarker. Projektör, Håkan Björklund från

     Ekologgruppen, och Fredrik Myrebris, representant för Bodeborn Gräv AB

     (huvudenteprenör), är nöjda.


  

 
Klingavälsån

-restaureringsarbe pågår

 

Klingavälsån uppströms Hemmestorpsmölla rätades i början av 1800-talet. Nu håller ån på att återfå sitt tidigare slingrande lopp. Grävarbetena har pågått sedan början av augusti och den tidigare raka åfåran, som var 2 km, ska förlängas till drygt 3 km. Under anläggningsfasen fungerar Ekologgruppen som arbetsledare och bevakar att arbetena utförs enligt planerna. 

 

Ekologgruppen har inom projektet också ansvarat för förhandlingar med markägare och rensningsföretag, samt projektering och tillståndsansökan till Mark och miljödomstolen.  Arbetet har skett i samarbete med länsstyrelsen i Skåne och kammarkollegiet. Uppdragsgivare är Kävlingeåns vattenråd och åtgärderna utförs inom ramen för LIFE-projektet ”Målarmusslans återkomst”.

2014-08-29

 

klingavälsån_restaurering


 
Naturvärdesinventeringar
och MKB åt Trafikverket

-gällande väg 40 och E22

 

Ekologgruppen har upphandlats av Trafikverket för att tillsammans med huvudkonsulten ”Structor Mark Malmö AB” ta fram Vägplaner för väg 40 vid Eksjö samt E22 nära Västervik.

 

Ekologgruppen ansvarar i de aktuella uppdragen för teknikområdet ”MILJÖ”. Där ingår bland annat att genomföra naturvärdesinventeringar och att utarbeta en MKB. Dessa ska sedan utgöra underlag vid val av lokaliseringsalternativ för vägdragningarna. Arbetet kommer att inledas under hösten 2014 och slutföras under 2015.

2014-08-29

 

stuktor_eksjö


Gestaltning av ett grönområde 

-kring Säbybäcken

 

På uppdrag av Landskrona stad har Ekologgruppen tagit fram ett förslag till restaurering av Säbybäcken och en naturlik gestaltning av planerade omkringliggande grönområden. Arbetet ingår som ett av underlagen till planeringen av utbyggnadsområden i Norra Borstahusen och finns redovisad i rapporten  ”Säbybäcken- Förslag till restaurering av vattendraget och gestaltning av omgivande område”.

 

 

säbybäcken-1

 

Målsättningen var att skapa ett område med variation och skiftande miljöer, med många olika växter och djur, samtidigt som det är attraktivt för människor att röra sig i. Den kulverterade delen av Säbybäcken bryts upp till ett öppet vattendrag enligt ”tvåstegsdikesprincipen” och ges samtidigt ett slingrande lopp genom grönområdet. En utgrävd terrass intill bäcken med en gångstig skapar ett trevligt gångstråk intill den nya bäcken.

 

Längs bäcken skapas en samman­hängande busk- och trädridå. Träden och buskarna utmed bäcken tillsammans med gångstigarna skapar en ekologisk korridor och ett tillgängligt grönstråk från Helsingborgsvägen till havet. Genom att en rörlagd del av bäcken öppnas, skapas nya livsrum för växt- och djurliv i vattnet. Havsöringen gynnas genom fler platser för lek och uppväxt. Det öppna vatten­draget, där människor ser blänket i vattnet och hör hur det porlar kommer att utveckla området runt Säbybäcken till ett trevligt när­naturområde.

2014-0512

 

 

säbybäcken-2

 

Arbetet inleddes med en översiktlig inventering av växt,

djurliv och naturvärden. Därefter framarbetades ett förslag

till gestaltning av Säbybäcken med omgivande

grönområden. I rapporten ges förslag på

 

·         Restaurering av Säbybäckens kulverterade sträcka

·         Åtgärder i Säbybäckens öppna sträckor

·         Nya dammar och våtmarker

·         Gestaltning  av omgivande grönområden

·         Skötsel och underhåll

·         Naturvårdshänsyn och miljökonsekvenser

 

Projektet med Säbybäcken och omgivande grönområde

är exempel på hur naturvårdshänsyn och planering av

grönstråk kommer  in i ett förhållandevis tidigt skede i

planprocessen. Utbyggnad av vägar och bostäder

kan då mer genomtänkt integreras med naturhänsyn

och grönområden.


Fosforrening 

-genom kalkfilter

 

Vid Löddesborgs gård, sydost om Barsebäck, har en våtmark på ca fem ha anlagts, i ett tidigare utdikat område. Ekologgruppen har ansvarat för projektritningar och genomförande. Arbetet har urförts på uppdrag av Kävlingeåns vattenråd.

 

I våtmarken behandlas först näringsrikt vatten från tillrinnande åkermark i tre sedimentationsdammar, så kallade fosfordammar. Där avskiljs bl a slam och partikulärt fosfor. Efter dessa dammar rinner vattnet vidare genom öppna bassänger med kalkgranulat. Där avskiljs löst fosfor. 

 

Tack vare dessa reningssteg beräknas fosforreningen bli mycket effektiv.  När kalken är mättad med fosfor byts den ut mot ny kalk. Den använda kalken ska spridas ut på omgivande åkermark. Denna typ av fosforrening i öppna bassänger med kalk är hitintills oprövad och renings-effekten kommer att följas upp med ett mätprogram.

 

2014-05-12

fosforrening-vikhög


 
Artbestämning av Bottenfauna

-från Västerbotten

 

Länsstyrelsen i Västerbottens län har gett Ekologgruppen i uppdrag att artbestämma bottenfauna.

 

Prover ska tas från vattendragen i länet under de närmaste tre åren (2014-2016). Det är ca 110 lokaler per år.

 

Länsstyrelsen ska ta proverna i maj. Fjällproverna ska tas i juni. Därefter kommer de att skickas för artbestämning till Ekologgruppen.

2014-03-12

 

bf_sverigekarta_västerbotten


    

 
Landshövdingen var på besök

-hos Ekologgruppen

 

Under våren besöker landshövding Margareta Pålsson företag som bidrar till att göra den skånska miljön bättre. Tisdagen den 21 januari var hon hon hos Ekologgruppen i Landskrona.

 

- Miljö är en viktig uppgift för Länsstyrelsen och jag vill gärna uppmärksamma företag som bidrar till en positiv miljöutveckling. Ett växande miljöengagemang i skånskt näringsliv är positivt för våra skånska miljömål, menar Margareta Pålsson.

 

Under besöket berättade vi på Ekologgruppen om vår verksamhet och Margareta studerade bland annat insektslarver från skånska vattendrag. Det blev en intressant diskussion om några av länets miljöproblem och de åtgärder som pågår och som behöver genomföras för att åstadkomma förbättringar.

 

 

2014-01-28

 

margareta-jan14


  

Fyra LOVA-projekt

-slutrapporterade hösten 2013

Projekten genomfördes av Ekologgruppen, inom ramen för Segeå-projektet. LOVA, som finansieras av staten ska bidra till att minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet.

 

Projektet ” Inventering och åtgärder vid dräneringar inom Segeåns avrinningsområde” genomfördes mellan 2010 och 2013. Det inleddes med inventering av dräneringar som rinner till Sege å, Alnarpsån m fl biflöden. Vattenprov togs för att detektera höga näringsämneshalter. Därefter anlades flisfilterbäddar och kalkfilter, för rening av kväve och fosfor, på 6 platser i avrinningsområdet. För att utvärdera anläggningarnas funktion togs vattenprov. Resultat från första vinterns provtagning redovisas i slutrapporten.

 

Möjligheten/lämpligheten att flytta Börringesjöns utlopp diskuteras i rapporten ” Börringesjön - miljömässiga, tekniska och juridiska förutsättningar för förändring av utloppet". Sjöns vattenkvalitet har varit i fokus i Segeå-projektet under en lång tid, då den bidrar med grumligt vatten till Sege å. Detta medför dåliga förhållanden för livet i ån och ökar transporten av kväve och fosfor till Öresund. En näringsbalans upprättades under 2012-2013. Denna visade att sjön, trots tidigare uppgifter om motsatsen, fungerade som en fälla för kväve och fosfor.”

 

I LOVA-projekten ” Avfasning av dikeskanter och tvåstegsdiken i Segeåns och Alnarpsåns avrinnings-områden - utredning av lägen, kostnader och potentiell miljönytta” och ” Återmeandring av vattendrag i Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden - utredning av lägen, kostnader och potentiell miljönytta”, har data från 42 dikningsföretag i Segeåns och Alnarpsåns avrinnings-områden används som bakgrundsfakta. Båda rapporterna ska användas som underlag i det fortsatta arbetet inom Segeå-projektet.

 

Samtliga LOVA-rapporter kommer att finnas på Segeå-projektets hemsida i början av år 2014.
2013-12-03

 

4lova-2013-12-03

 


 

Bottenfaunan i Västra Ringsjön

-september 2013

Bottenfaunan i Västra Ringsjön undersöktes av Ekologgruppen i september 2013. Syftet var att bedöma hur bottenfaunan påver­kas av reduktionsfisket som pågår i sjön. Undersökningen gjordes på uppdrag av Life-projektet Alge Be Gone.

 

Utredningen, som var en upprep­ning av tidigare undersökningar gjorda mellan 2005 och 2012, visade att det totala antalet arter hade ökat sedan utfiskningen började 2005. Ökningen är troligtvis en effekt av minskat preda­tionstryck.

 

Även fördelningen mellan de vanligaste arterna hade ändrats, sedan utfiskningen inleddes. Glattmaskar, som lever av dött organiskt material från växter och djur, hade minskat i antal. Andra mer predationskänsliga grupper hade ökat, såsom musslor, dag- och nattsländor.

 

Mer om utfiskningsprojektet i Ringsjön finns att läsa här:

ALGAE BE GONE

RINGSJÖNS VATTENRÅD 
2013-11-04

 

img_5581liten

 


  

Nya Fiskvägar

-skapade i Skåne

Ekologgruppen har under 2013 åtgärdat sex vandringshinder för fisk, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Av dessa är ett beläget i Borstbäcken, fyra i Saxån och ett i Bivarödsån vid Sibbhult.

 

Hindret vid Sibbhult är ett kraftverksdämme som utgjorde ett definitivt vandringshinder för alla fiskarter. Nu har ett nytt omlöp anlagts runt dämmet.

 

Vattnet porlar friskt i den nya fiskvägen som har ett fall på 2%, är nästan 80 meter lång och har ett varierat lopp.

Nu kan alla fiskarter ta sig förbi dämmet!

 

2013-10-14

bivarödsån_sibbhult-20131014

 


 

 

RESTAURERINGEN AV FELS MOSSE

-har påbörjats

Efter år av förberedelser har nu det praktiska arbetet med restaurering av den utdikade våtmarken, belägen strax utanför Lund, inletts. Ekologgruppen har inom ramen för Höjeåprojektet arbetat med markägardialog samt projektering, tillståndsprövning och upphandling av restaureringsarbetena.

 

Den 18 hektar stora våtmarken ska ges nytt liv genom anläggande av ett dämme i utloppet, röjning av buskage, utgrävning av öppna vattenytor, samt stängsling och utökad betesdrift. Fels mosses höga naturvärden, med de vackra orkidéängarna, ska också tillgängliggöras genom förbättrade möjligheter att promenera i området. På sikt är avsikten att delar av mossen ska bli ett kommunalt naturreservat.

 

Tillstånd till restaureringen gavs i somras från Mark- och Miljödomstolen i Växjö. Domen innebär att diknings-företagets övre del (inom mossen) upplöses. Restaureringen är unik genom att initiativet kommer från deltagare i dikningsföretaget som velat främja naturvärdena, istället för att hålla marken torrlagd.

Arbetena beräknas pågå fram på vårkanten 2014 med målet att betespåsläpp kan ske i maj 2014. Projektet har delfinansierats med LOVA-medel.

 

2013-10-11

 

 

 

felsmosse

 


  

 

Pålsjö bäck

Strax norr om Helsingborg pågår restaurering av Pålsjöbäcken. Det är en 600 meter lång sträcka som varit kulverterad mellan Maria park och Pålsjö skog. Nu ska kulverten grävas upp och bäcken återskapas så att den kan flyta fram i öppen dager som den gjorde förr. Ekologgruppen ansvarar för projektering och medverkar som arbetsledare i restaureringen, som initierats av Helsingborgs stad. Anläggningsarbetet påbörjades i augusti och bäcksträckan beräknas vara färdigställd i slutet av september.

2013-09-09

 

 

Mer om projektet finns att läsa på Helsingborgs stads hemsida:

PÅLSJÖBÄCKEN ÅTERSKAPAS

 

Ett nyhetsreportage från P4 Malmöhus:

NY VÅTMARK TAR FORM

 

 

 


 

bilder från grävningen i Fyleån
fyleån_grävnp6120018
2013-06-20

 

 

fyleån_grävnp6170043

 


 

Grävstart i Fyleån

-ån ska återfå sitt slingrande lopp

Ekologgruppen ansvarar för projektering och fungerar som arbetsledare i restaureringen av Fyleån, där det är byggstart denna vecka. Restaureringen är ett samarbete mellan markägarna Högestad & Christinehof, Röddingeberg och länsstyrelsen, samt vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tyge å. 

 

Den idag rätade Fyleån kommer att grävas om så den än en gång ska ringla sig genom landskapet. Nya bottnar ska anläggas för att gynna fisk och andra vattenlevande djur.

Som en del i projektet kommer man också att försöka återintroducera målarmusslan i ån.

 

Åtgärderna kommer att börja vid kvartsverket Eriksdal och forstätta ner till Fyleåns sammanflöde med Trydeån vid Fylans gård. Idag är ån 4,9 km, men efter omgrävningen kommer den att bli 5,7 km. 

Mer om projektet finns att läsa här:

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

2013-06-13

 

karta_fyleån

 

 


  

Bäst På Bottenfauna

-resultat från senaste provningsjämförelsen

Ekologgruppen hade bäst resultat i 2013 års bottenfauna-kalibrering, som genomfördes av Institutionen för Vatten och Miljö vid SLU.

Ea Baden

Ea som sedan augusti 2012 har varit projektarbetare blir från och med 1 juli 2013 tillsvidareanställd hos Ekologgruppen.

VI HÄLSAR VÅR NYA MEDARBETARE VÄLKOMMEN!

Naturinventering

Ekologgruppen har av Skurups kommun, fått uppdraget att ansvara för naturinventering och utredning av utvecklingsmöjligheter av Naturmarken och Skivarpsåns mynning. Inventeringen kommer att innefatta kärlväxter, fåglar, vattenlevande evertebrater, samt grod- och kräldjur.

2013-04-08

nyhetbottefaunodontocerum

Odentocerum. Ilustration Maja Holmström

 


 

Kontrollprogrammet för  
Klippans läderfabrik

-till ekologgruppen

Ekologgruppen har från och med 2013 fått uppdraget av Klippans kommun att hålla i det löpande kontrollprogrammet för Klippans Läderfabrik. Det förorenade området kring fabriken ska på sikt saneras.

 

I uppdraget ingår bland annat provtagning av grundvatten och dagvatten inom området och i den närliggande recipienten Bäljane å, där det ska utföras provtagning av ytvatten, bottenfauna och sediment.

 

Kontaktperson: Annika Ekström

2013-03-08

klippans_läderfabrik_1586

 


 

Verktyg för fosforläckage

-åtgärder där det ger bäst effekt

Ekologgruppen har tagit fram ett verktyg som genom analys och klassning av höjddata, jordartsinformation, fältobservationer och ytterligare ett antal parametrar, kan identifiera riskområden för erosion. I verktyget ingår även att bedöma riskerna för att ytavrinnande vatten och eroderad jord når vattendragen. Åtgärder kan då fokuseras till områden där de ger störst nytta och på så vis effektivt minska uttransport av eroderad jord och därtill bunden fosfor till vattendragen.

 

Ekologgruppen har nyligen färdigställt rapporten; Enkelt verktyg för riskkartering av fosforförluster via ytavrinning -Test inom Edenbergaåns avrinningsområde i södra Halland på uppdrag av Region Halland. I rapporten presenteras ett verktyg - en vägledning i olika steg - för att nå ända fram till konkret åtgärdsarbete.

 

Kontaktperson: Tette Alström och Bengt Wedding

2013-02-08

 


 

Skånska sjöar

Databas utvecklad av Ekologgruppen

Nu finns 22 skånska sjöar beskrivna i text och bild på Länsstyrelsen i Skånes hemsida. Det digra informationsmaterialet har Ekologgruppen arbetat fram. Både hydrologiska fakta, historik, resultat från tillgängliga undersökningar, biologiska fakta och kemiska trenddiagram presenteras. I samband med detta utvecklade Ekologgruppen en databas för att hantera informationen. Förhoppningsvis kan fler sjöar matas in i databasen och beskrivas längre fram.

 

Klicka här för att få mer information om de 22 sjöarna.

 

Kontaktperson: Birgitta Bengtsson och Bengt Wedding

2013-02-07

© Birgitta Bengtsson


Nya lekmiljöer för gädda

skapas i Kävlingeån

Kävlingeåns nedre delar har ett bestånd av gädda som är ganska unikt, inte bara ur svensk utan även i internationellt perspektiv. Ett flertal gäddor kring 20 kilo har fångats i ån, och de senare decennierna har Kävlingeån varit i topp i statistiken för storgäddor.

 

Det finns tyvärr tydliga tecken på att rekryteringen av unga gäddor gått tillbaka starkt, och på sikt kan åns unika gäddbestånd hotas. Orsaken är troligen beroende på att lekområden växt igen bl a på grund av minskat betestryck. Detta får vassen att växa allt för tät, sediment samlas i vassruggarna och efter några decennier blir vassruggarna för torra för att fungera som lekområden.

 

Kävlingeåns vattenråd satsar nu på att anpassa gamla och nya våtmarker i området så de skall passa för gäddlek. Flera gamla kända lekområden kommer också att restaureras. Såväl Kävlingeåns-Löddåns Fiskevårdsområde som Sportfiskarna är engagerade i arbetet.

 

Kontaktperson: Håkan Björklund

2013-01-08

Genom att höja vattenståndet några decimeter skall detta område omvandlas till attraktiva lekmiljöer för gädda.

 


 

gäddvåtmarker på gotland

I Snoderån skapas nya lekmiljöer för gädda


Tre våtmarker på sammanlagt 4,4 ha skall anläggas där Snoderån delar upp sig i två armar ca 2 km från havet. Våtmarkerna skall försörjas med vatten från Snoderån som tas från en punkt uppströms förgreningen.

Syftet med anläggningen är:

  • produktion (lek, yngel och uppväxtområden) av rovfisk (fr a gädda)
  • näringsretention och därmed lägre kväve- och fosfortransporter till Östersjön
  • allmänt förhöjd biologisk mångfald i området.

Kontaktperson: Torbjörn Davidsson

2013-01-03

Skiss över gäddvåtmarker i Snoderån på Gotland.

 


 

Filterbäddar för rening

av dräneringsvatten

 

Inom Segeå-projektet har under hösten anlagts tre filterbäddar öster om Börringesjön. Bäddarna är fyllda med flis vilket skall fungera som substrat för denitrifikation-processen. Ett uppföljningsprogram med vatten-provtagning och analyser av kväve- och fosforfraktioner pågår.

 

 

Kontaktperson: Torbjörn Davidsson

 

2012-12-03

Filterbädd i Börringe

 


 

Hotade vattenväxter

Kan sällsynta natearter bli mindre sällsynta?

 

Ekologgruppen har under hösten 2012 genomfört praktiska utsättningar av tre hotade natearter (spets- knöl, och bandnate) i anlagda våtmarker i sydvästskånes slättbygd. Arbetet har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter.

Arterna har etablerats genom att övervintringsskott (så kallade turioner) har samlats in från kända populationer och sedan flyttats till de anlagda dammarna. För att underlätta den kontroll av groningen som ska ske nästa år har turionerna placerats i små hägn bestående av plastnät uppsatta med träkäppar som bultats ner i bottnen. Totalt har utsättningar skett i 26 anlagda våtmarker och varje art har placerats ut i 10-12 hägn vardera.

2012-11-19

nate_utplant2012

 


 

1000 bottenfaunaprov

Årets elfisken är avslutade, nu börjar bottenfaunasäsongen.

 

Årets undersökningar av fiskfauna i vattendrag under augusti-september är tillända. Nu påbörjas säsongen för provtagning av bottenfauna, som sträcker sig in i november. 1000 delprover från 200 lokaler i vattendrag och sjöar i södra Sverige ska bärgas. Sedan följer det intressanta arbetet med artbestämning och utvärdering. Hur är vattenkvalitetsutvecklingen? Nya arter?

 
2012-10-01
 

lya1b_7032

 


 

Våtmarksarbete

Fortsatt arbete med både Kävlingeån och Höjeå.

 

Ekologgruppen har i nya upphandlingar fått fortsatt förtroende för att driva vattenvårdsarbetet vidare inom Höjeåns och Kävlingeåns avrinningsområde. Vattenråden för vattendragen är uppdragsgivare. Uppdragen innehåller fortsatt arbete med våtmarker, vattendragsrestaurering och rekreationsstråk vid vatten. Dessutom ingår flera spännande utredningsuppdrag som omfattar näringsfilter för dräneringsvatten, reglerad dränering, användning av våtmarksvegetation för biogasproduktion, planer för flödesreglering mm.

 
2012-01-10
 

jh090906_013

 


 

Recipientkontroll

Rönneå-Ringsjön

 

Den samordnade vattenkontrollen för Rönne å och Ringsjön har tidigare uppdelat i två program. Från och med 2012 är programmen slagits samman. Ekologgruppen har fått förtroendet att fortsätta att ha ansvaret för vattenkontrollen. Programmet är förnyat och innehåller undersökningar av näringstransporter, försurningsförhållanden, fisk, bottenfauna, sjövegetation, plankton i sjöar mm.

 

2011-12-06

Provtagning en stilla januarimorgon. © Birgitta Bengtsson

 


 

Greppa näringen

våtmarksrådgivningar

 

Ekologgruppen har fått i uppdrag av Greppa Näringen att utföra våtmarksrådgivningar i Skåne. Rådgivningarna omfattar modulerna skötsel/restaurering av våtmark samt våtmarksplanering.

 

Är du intresserad av våtmarksrådgivning skall du kontakta någon av våra våtmarkshandläggare, 0418 - 767 50.

2011-04-04

 

greppa-logotyp

 

 

 


 

Unik natur i Svedala

ny broschyr

 

Ekologgruppen har tagit fram en broschyr till Svedala kommun som beskriver kommunens skyddsvärda arter och miljöer. Stor vikt har lagts vid foton och på en lättsam och beskrivande text. Foton och text kommer även att användas på kommunens hemsida samt i det kommunala informationsbladet, Svedala Nytt.

 

Klicka här för att se exempel på uppslag från broschyren.

2011-03-24
 ansvarsarter_svedala_2011-03-29_alla_fram

 


 

Nya lokaler

för hotade arter

 

Ekologgruppen har sedan ett par år tillbaka arbetat med aktiv etablering/spridning av hotade växt- och djurarter. Arbetet har utförts som uppdrag för Jordbruksverket och länsstyrelser.

 

Uppföljning av utsättning/plantering av bandnate och gullstånds har gjorts under sommaren 2010 och har visat på mycket gott resultat. Utsatt spetsnate verkar dock inte ha tagit sig.

 

Trevligt är också att utsättning av grönfläckig padda norr om Landskrona gett upphov till lek och och nya småpaddor.

 

Fortsatt uppföljning kommer att ge besked om hur etableringsförsöken klarar sig i ett längre tidsperspektiv.

2010-08-13
 Foto: Karl Holmström

 


 

Radioreportage

om Kävlingeå-projektet

 

Vetenskapsradion på Sveriges Radio P1 gjorde ett program om Kävlingeå-projektet och Ekologgruppen medverkade. Du kan lyssna på programmet här.

 

Även programmet Naturmorgon i P1 gjorde ett reportage om Kävlingeå-projektet där vi medverkade.

Du kan läsa mer här.

2010-01-26
 
Foto: Johan Hammar
  
  

Fosfor och kväve...

2010-01-12

 

Försök med modellering av fosforläckage från jordbruksmark har startat. Med en utgångspunkt från en dansk modell arbetar Ekologgruppen med att modellera fosforläckage från testområden i Skåne och Halland. Arbetet sker på uppdrag av länsstyrelserna i de båda länen.

 

För länsstyrelsen i Skåne pågår parallellt en sammanställning av fosfor och kvävetransporter från Skånes vattendrag till omgivande hav. Användbara vattenkemidata och vattenföringsuppgifter matas in i en databas där sedan trender, utveckling i förhållande till uppsatta miljömål mm utvärderas. Målsättningen är att försöka samla in data från slutet av 1970-talet och framåt.

 

  
  

Klingavälsån slingrar igen

2009-09-18

 
Ekologgruppen har projekterat en ny meandrande åfåra för Klingavälsåns norra lopp. Arbetet har skett inom Kävlingeåprojektet i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne län, Naturvårdsverket och Jordbruksverkets vattenenhet. Med den nya slingrande åfåran och omföring av omgivande mark från åker till bete, är förhoppningen att områdets värden för fågelivet ska förstärkas. Markerna runt ån kommer framöver att översvämmas oftare.

 

  
  

Klarningen, ny våtmark i Båstad kommun

2009-06-01

 

Ekologgruppen har projekterat en våtmark på ca 5,8 ha i Båstad kommun. Våtmarken försörjs dels med vatten från en pump som idag pumpar ut dräneringsvatten till ån, dels från ett rör som vid högvatten tar in vatten från Stensån. För att följa vilka fåglar som observeras vid våtmarken klicka här.

 


 

Inventering av bottenfauna i Malmö

2009-05-18

 

Malmö stad har gett Ekologgruppen i uppdrag att undersöka bottenfaunan på 6 provpunkter i Bunkeflodiket och Risebergabäcken.

 


 

Intensiv provtagningsperiod för bottenfauna

2009-04-20

 

Länsstyrelserna i Kronoberg och Halland har gett Ekologgruppen i uppdrag att undersöka bottenfaunan i de båda länen. Totalt rör det sig om ca 90 provtagningslokaler och just nu pågår ett intensivt fältarbete. Du kan läsa mer om bottenfauna här.

 


 

Artbestämning av bottenfauna i Örebro

2009-03-30

 

Länsstyrelsen i Örebro län har gett Ekologgruppen i uppdrag att artbestämma bottenfauna från 19 provpunkter i länet.

 

 


 

Natur- och grönstrukturinventering i Kävlinge kommun

2009-03-10

 

Ekologgruppen har fått i uppdrag av Kävlinge kommun att genomföra en natur- och grönstrukturinventering under våren och sommaren 2009. Inventeringen har tidigare genomförts 1989, 1999 och är i huvudsak inriktad på växter. Men i uppdraget ingår även att uppdatera naturvärdesbedömningar, skötselförlag och föreslå eventuella fördjupade inventeringsbehov för ca 100 områden i kommunen. Underlaget skall ligga till grund för en förnyad naturvårdsprogram.

 

 


Etablering av rödlistade arter

2009-03-10

 

Ekologgruppen ska på uppdrag av Jordbruksverket göra försök med att etablera rödlistade arter i nyanlagda dammar och våtmarker. De arter som är aktuella är bla knölnate, rödlånke, gullstånds, kärrnocka, glanskivsnäcka och strandpadda. Underlagsrapporten "Aktiv etablering av sällsynta våtmarksarter i anlagda våtmarker och dammar" hittar du här.

 

 


 

 

Telefon: 0418-767 50, Fax: 0418-10310 Adress: Järnvägsgatan 19B, 26132 Landskrona. För mer kontaktinformation klicka här.

Bilderna på hemsidan är copyrightskyddade och får inte användas utan godkännande. För mer information kontakta Birgitta Bengtsson.